Raggmunk och mariannebollar

Fick inte hem mycket vettig mat från grannlandet men en färdig raggmunksblandning följde med. Det är så gott med bacon och lingonsylt. Har aldrig vågat laga egen blandning utan bara köpt färdig. Det går ju annars ganska snabbt att steka raggmunkar, så det är ju närmast snabbmat :)
Däremot dissar ungarna munkarna och lingonsylt har de aldrig gillat så de äter bara varsin baconskiva och går den från bordet. Kvar sitter gubben och jag och äter i lugn och ro...
I Sverige hittade vi chokladbollar med mariannegodis, finns de i Finland också? De var supergoda!!

Sjukling på loppis

Efter vasaresan i fredags så körde vi upp till Haparanda. Kom fram samtidigt som systemet stängde så där rök min Morbergflaska. Checkade in på mysiga stadshotellet och fick ett litet rum med stor kristallkrona i taket. Huvudet värkte och jag hostade konstant och kände hur det gjorde ont i övre tandraden- bihåleinflammation.
Vi passade på och åt middag på stadshotellets minimala restaurang. Kanske också stadens slöaste restaurang, tog en timme att få mat! Höll på att somna mellan hostandet. Sen upp till rummet och kolla skavlan. Orkade inte se på tv och somnade mellan nån hostattack. Hostade halva natten och klockan 3 var jag redo att ge upp! Vi var nästan de första vid frukosten och inte blev det något njuta av lång hotellfrukost inte, hostade och hade absolut ingen aptit. Packade ihop och åkte till Luleå för att gå på loppis. Åkte fel, men hittade sen rätt och lyckades få en parkeringsplats och ställde oss i världens längsta kö. Men det tog inte lång stund på 25 minuter var vi inne på loppiset! Hittade genast skidor åt Ellen till julklapp och skidskor som nu inte är de nyaste men för 40kronor fick de duga. Fyndade petshops åt Ellen till kalendern och hittade ett petshophus för 60 kronor. Hittade billiga kläder åt barnen och arbetskläder åt mig, 40 kronor för en knappt använd tunika! Försök hitta det i Finland! Fyndade cykel åt Emil tills han har födelsedag. Dessutom fick vi med böcker, filmer, spel etc åt barnen i julklapp. Vi fyndade också ett piratskepp med kanonkula åt Emil i julklapp. För knappa 200€ hade vi bilen halvfull med julklappar. Det enda som vi inte riktigt hittade var lego. Det var dåligt utbud på lego men varsin konstig legogrej hittade vi åt barnen. Så mitt försök att bara ge barnen 3 julklappar var for nog lång väg. Säkert fanns det nåt för alla på loppiset men vi som barnfamilj kunde verkligen fynda.
Höll på att dö emellan varven på loppiset. Massor med folk, trångt och febern steg och jag hade tungt att andas. Till sist orkade jag inte mer så vi tackade för oss och körde till systemet där Morberg var slut. Vad är oddsen.. Sur och hängig fortsatte vi till hotellet, fick ett ok rum. Hade bokat bord på en restaurang senare på kvällen så vi försökte vila. Middagen skulle ha varit fantastisk om det inte vore för förkylningen. Tror att det var jättegott det jag åt, det lilla jag kände var i alla fall gott. Beställde varmt vatten och honung till efterrätten men det hjälpte föga.
Sov dåligt på natten och vaknade med örvärk. Förstår varför Ellen gallskrek i tisdags, det gjorde så ont!
Efter frukosten i söndags så packade vi ihop och sökte upp ett ica och började handla hem. Hade inte gjort nån lista så jag glömde ju hälften. Det värsta var att jag glömde de frusna björnbären, hade lovat Ellen en björnbärspaj.
Hann med ett snabbt besök på Åhléns där kjolen jag suktat efter var slutsåld! Fick istället med mig en annan nästan lika snygg kjol.
Sen var det bara den långa resan hem då. Men först hann vi in på ett kafé, även det med kristallkrona i taket :)

Friska hjärtan

Har ju dragits med en eländig förkylning och stegring länge nu. I torsdags visade tempen 37,6 men jag åkte till jobbet för att sen åka hem när resten av personalen anlände. Vilade, badade och hämtade sen hem raringarna från dagis och förskola. Packade väskor åt samtliga i familjen.

I fredags steg vi upp tidigt, förde Emil till dagis och styrde sen mot vasa. Själv hade jag hostat hela natten och vaknat med 38 graders feber så jag var allt annat än pigg. Hittade sjukhuset i vasa tack vare skyltning.. Hittade tack vare infon till labben och sen var det bara att följa skyltar till barnpoli. De tog Ellens blodtryck och sen fick vi vänta och vänta. Anders och Ellen spelade biljard och jag knaprade burana på en soffa. Efter 45 minuter kom en doktor och visade oss till kardiologen. Blev nervös, behövs det 2 doktorer för den här undersökningen? Kardiologen ställde frågor och vi svettades. Sen blev det undersökning och Ellen fick se på film. Mera svett.  Men så hördes det ok och hyvä från kardiologen och barndoktorn gick iväg. Efter en låång stund sa han äntligen att han inte hittar något fel på hjärtat. Allt är bra. Efteråt följde en lång diskussion om att avvikelsen på ekg oftast tydde på en defekt men han hittade inget. Vi blev så glada, tackade honom och vandrade lyckliga därifrån. Plötsligt kände jag mig bra (ok buranan gjorde nog också sitt) all oro var borta och ett lugn lade sig.  Ellen ville äta hamburgare och vi valde att fira på pancho villa (heter det så?).  Kände nästan smaken av min hamburgare.
Sen ville Ellen fort hem för hon skulle övernatta hos mommo och moffa. Lämnade av henne vid mommos och moffas och sen bar det av norrut för de nu mycket lättade föräldrarna...

Honung

Det finns vissa smaker som jag aldrig verkar lära mig att gilla. På min lista över mat/kryddor som jag verkligen avskyr så har det stått honung, ingefära, koriander och mat som smakar fisk ni vet den där äckliga starka smaken av på tok för mycket fisk i fiskrätten :)
I vintras när jag var sjuk så tvingade jag i mig ingefärste med honung för jag inbillade mig att det skulle hjälpa mig att bli frisk. Jag hade kväljningar varje gång och mådde dåligt en stund efter varje kopp men det for ner. Sen har jag tvingat mig själv att stå ut med honung i ansiktet som ansiktsmask ett par gånger, alltid med ett visst illamående efteråt men eftersom det lär vara bra för hyn med honung så har jag stått ut.
Nu är jag ju igen lite småkrasslig och rösten spricker så igår kväll kom jag på att jag skulle testa honungsvatten. Inget hemskt ingefärste utan bara vatten och honung. Det bara slank ner! Drack två muggar varmt honungsvatten och hade till och med honungstuben med till jobbet idag och drack det. Nu har jag just sörplat i mig sörjan igen och inte är det supergott men jag har inga kväljningar. Så nu har jag lärt mig att nästan tycka om honung.
Blir att testa ingefära näst då! Undrar vad som är bäst att testa, rå ingefära eller syltad...

Fin helg men sjukande som vanligt

Har haft en ganska fin helg tillsammans med familjen. På lördagmorgon startade vi dagen med kramkalas i vår säng. Båda barnen kom i vår säng och först myste vi bara alla fyra och sen blev det kittlande och skrattande för hela slanten. Just de här små stunderna, när alla i familjen skrattar och jag ser att alla just då mår bra de ger mig ork och energi. Sen fortsatte lördagen med feber, igen. Har förvisso ont i halsen och en megablåsa i munnen men ändå feber igen! For i alla fall till kokkola för att köpa presenter, men hade nog helst legat hemma under täcket. På kvällen försökte Anders och barnen få upp lite löv i mörkret medan jag kurerade mig med ett supervarmt bad.
Igår blev det snabbt bestämt en vandring vid bergö med kompisar och Emil var så duktig och orkade gå betydligt mer än vi trodde, 5km? Matsäcken var dock fel då jag hade packat ner varm oboy isället för kall. Men det blev inget utbrott! Däremot var jag världens bästa mamma för jag satte paprika på smörgåsarna! Det var riktigt roligt att vara ute och frisk luft och fint sällskap gör gott:)
Efteråt förde vi Ellen till en kompis och Emil och jag passade på att handla mat. Han är så fin när man får egentid med honom, mysen. Har så många fina funderingar.
När Ellen kom hem från kompisen hade hon nog fått ordentlig ögoninflammation i båda ögonen. Stackarn såg knappt nånting. Mutade barnen med varsin slickepinne och förde presenterna till sina rätta ägare och så hem igen lagom till sovdags...
Inatt vaknade Ellen och hade ont i ena örat. Hon fick värkmedicin och somnade om. Idag hade hon inte ont i örat och ögonen såg bättre ut. Men nu till kvällen började det plötsligt värka ordentligt i andra örat och stackarn bara grät. Självklart var medicinen slut så jag fick ta med båda barnen och åka till apoteket med gråtande Ellen. Självklart var det en gammal farbror framför oss i kön som också han skulle köpa halva apoteket. Ellen grät och grät. När vi äntligen var hemma igen fick hon sin medicin men det tog två timmar innan smärtan gav med sig. Sen kom värken igen strax innan hon skulle i säng men hon fick en ny tablett så nu hoppas jag att hon slipper ha ont inatt...
Själv har jag inte haft feber idag men halsen värker och ikväll sprack rösten när jag skulle läsa kvällssaga. Som tur är jag inte snorig, men med sjuk hals vågar jag inte jogga så lite sur är jag nog!

Fredag!

Alltid lika välkommen. Trodde en gång i veckan att det inte skulle bli fredag men det blev det. Var bara tröttare för varje morgon den här veckan. Gick tidigare i säng varje kväll men vaknade tröttare. Nå nu är det helg och vila och mys med barnen.
Fick ikväll skippa fredags joggningen då Ellen skulle till ridningen och vi bara hade vinterdäck på en bil... Trodde att damen frös under ridlektionen för hon såg så stel och sur ut men efteråt var hon helnöjd för de hade nästan fått hoppa över hinder. Det drömmer damen om, att få hoppa med hästen. Dagens ponny var en ganska hög filur men det gick bra ändå. Av alla aktiviteter som vi testat med Ellen så är det ridningen som är det som hållit i sig, all dans och balett etc. har varit kul en säsong och så har det varit över. Få se om det blir en riktig hästtjej av henne.
Ikväll fick båda barnen ha varsin kompis hit och leka och det gick bra. Nån incident var det nog men överlag var det så roligt att höra båda killarna prata med varandra. Lite sociala regler har han nog lärt sig ändå vår lillkille. Han har haft en riktigt bra vecka, varit så glad och nöjd. Det gör gott :)
Imorgon har Ellen simkurs sista gången och hon har blivit så modig. Simningen är på gång och nu vågar hon till och med doppa huvudet under vattnet. Vi måste vara aktiva nu och komma oss iväg till simhallen så hon inte går tillbaka.  

Gluggen och nu har vi vänt blad

Var en vända till Tammerfors i lördags och barnen och jag spenderade hela dagen i en lekpark. Fanns en hög rutschkana där och i den gick det att leka alla möjliga lekar. Efteråt tog vi en snabb tur till ikea för att handla lite till Emils rum och förstås äta köttbullar :) Lite julpynt följde också med hem. Längtar så efter jul, mysa och baka och i år har vi förhoppningsvis ett vardagsrum...

 

Allt gick bra under Tammerfors resan så vi tyckte att barnen behövde få en extra belöning. Ellen älskar ju film och bio och Emil har länge surat för att han aldrig fått vara på bio. Så ett besök till bio inplanerades för mor och barn medan fadern hämtade hem sin "nya" ford" (ett nytt samlarobjekt, åtminstone lyckades det samla nästan alla granngubbar). Filmen blev flygplan och barnen fick popcorn och varsin vattenflaska. Förväntan var hög från dem båda.

 

Reklamen innan filmen var bedrövlig, dinosaurier som typ hoppade på en. Gräsligt och Emil blev lite skraj. Sen började filmen och Emil undrade när vi skulle gå hem. Ville absolut inte ha på sig sina 3d glasögon och undrade bara när blixten skulle dyka upp i flygplansfilmen. Killen var lite här som där som. Tur att vi satt ensamma på vår rad!

Gluggis


Coolis

 

Annars verkar vi lite ha vänt blad hos oss. Kanske hjälpte att söka hjälp,  att erkänna att man inte orkar och räcker till. Kanske insåg jag att kraven var för höga på både mig själv som förälder och på barnen. Kanske lyckades vi vända på saker. Vi kämpar hårt för att hålla oss positiva och resultatet är en vecka utan större utbrott. Igår var det nära men det gick att avstyra, det brukar det inte gå. Vi hade igår vårt andra möte med specialbtgrläraren och fick en bok att läsa. Själv har jag också plöjt igenom 2 böcker om explosivitet. Lite klokare, lite mera tips. Nästa vecka ska vi träffa psykolog men fortsätter allt så här bra så lägger vi allt på hyllan ett tag och tar fram det igen om vi faller tillbaka i gamla mönster. Även på dagis har det varit lugnt så vi får hoppas att incidenten på dagis var en engångsföreteelse.

Nästa vecka har vi också tid till kardiologen med Ellen så då hoppas vi att får besked så vi äntligen får pusta ut helt.

Tappad tand och samtal, samtal

Det roligaste som skett denna dag var att Ellen tappade sin första tand. Lyckan var stor. Alla andra har ju tappat säkert 10 tänder men hur hon än vickat på sina tänder har de suttit som berget. Bra så för de kom ju minsann sent också! Men ikväll vid kaffebordet vid min fammos så skedde det äntligen, hon bet i en bulle så tanden knuffades framåt och sen fanns det ingen återvändo. Nån minut senare satt hon med tanden i handen. Nu gäller det bara för tandfén att hitta en peng...

Mindre roligt är att efter en längre lugn period så fick jag såna slag igen ikväll av sonen att jag blev gråtfärdig. Gråtfärdig för att det gjorde ont, för att det fortfarande fanns kvar i honom och för att jag inte förmår hjälpa honom. Hade igår ett långt samtal med dagispersonal och specbarnträdgårdslärare och rådet de gav var att vi behöver stöd och hjälp så idag har jag bokat tid hos psykolog. Hela familjen behöver hjälp men vi börjar med ett samtal för oss vuxna för att se men redan nästa vecka ska vi träffa specbtrgläraren för att gå igenom lite metoder. Jag tror att det här kommer att bli en jobbig tid, börjar inse själv hur fruktansvärt slut jag är efter allt kämpande och oroande. Släpper jag allt så bryter jag ju ihop.

Yoga och jogga

Helgen började på allra bästa sätt med yoga för löpare på fredagskväll. Ajajaj vad det gjorde ont. Jag kunde inte titta på ledaren för hon kom ju så långt ner i alla övningar medan jag satt kvar stel som bara den. Men några övningar satte jag bakom örat och har faktiskt utövat dem hemma efteråt. Efteråt infann sig en härlig känsla av lugn. Ett riktigt bra sätt att starta helgen.
Lördagen försökte jag städa hela dagen och mot kvällen fick jag äntligen dammsugit och skurat golven. Det var så mycket plockande och så skulle det tapetseras i vårt sovrum och målas lite nu när vi flyttar om. Nu gäller det bara att hitta skrivbordet som Emil ska ha och bära upp det på vinden...
Igår bestämde jag mig mot alla odds för att delta i en lång länk med mamisarna. Har ju bara sprungit kortare sträckor nu på sistone. Allt började bra, vackert väder, fin natur och trevligt sällskap. Flåsade nog ordentligt men det gör jag ju alltid. Det gick så lätt att jogga. Men så kom hungern smygande på. När jag såg att vi hade 7km kvar till bilarna så kurrade det högt i magen och jag kände riktig hunger. Fick gå smått men bara korta stumpar så att jag sen kunde springa ifatt de andra. Vågade ju inte lämna ensam i skogen :) Fick pepp av de andra och när det var 4 km kvar fick jag siripiri av en annan deltagare så jag fick lite extra ork. Men nog var det långt till bilen. Ska jag springa så här långt flera gånger så måste jag ha vätskebälte och russin i fickan!
Väl hemma fanns det lunch och jag åt snabbt upp fisk och potatis utan sås. Det är ett säkert tecken på att jag var hungrig för annars äter jag aldrig fisk utan sås:) Sen fanns hungern där hela tiden igår. Blev liksom aldrig mätt

Skynda långsamt

Igår var min temp äntligen så låg att jag vågade mig på en joggingrunda. Satte på pulsklockan och gav mig iväg. Pulsen skenade först iväg men ganska snabbt började den hållas på den låga nivån jag hade tänkt. Kändes som om jag svävade på moln. Var så lycklig, gick så lätt. Blev ingen lång runda, typ 4-4,5km och jag sprang sakta för att inte rusa upp pulsen. Det är en konst att springa långsamt, ville många gånger få upp farten men en blick på pulsklockan fick mig att sakta in.
Vi hade dessutom en ganska bra kväll på hemmaplan och Emils belöning blev baka pepparkakor. Fuskade med köpedeg, men det fungerade lika så bra :)
Även den här kvällen har fungerat bra hittills. Lite typiskt eftersom vi snart ska ha samtal med både dagis och specialbarnträdgårdslärare. Det är lite som när man har ont nånstans och fixar läkartid så går smärtan över. Nu har vi kämpat så hårt så länge och så när vi börjar försöka få hjälp så lugnar han ner sig/vi hittar sätt som fungerar :)